DMT - Defence Mechanism Test

 

DMT står för Defence Mechanism Test och är ett perceptgenetiskt test, utvecklat på psykologiska institutionen vid Lunds Universitet av Ulf Kragh på 50 talet (godkänt av STP). Precis som i Myers Briggs är hur vi uppfattar och tolkar världen här utgångspunkten för hur vi sedan handlar; speciellt under stress.

Testet mäter våra psykologiska försvarsmekanismer, d.v.s. de strategier vi har att förvränga verkligheten i syfte att skydda våra självbilder och bilder av världen. Dessa strategier är kopplade till vårt beteende. Ur utvecklingssynpunkt följer försvaren stegen nedan. Beroende på när olika psykiska traumata inträffat under vår historia utvecklar vi olika försvarsmekanismer. Därav namnet perceptgenetiskt. Nedan kan vi utläsa följden av om vi genomgått en viss fas på ett lyckosamt eller icke lyckosamt sätt.

Tilltro	Samhörighet <-> Autism
Självständighet	Självsäkerhet <-> Dåligt självförtoende
Initiativförmåga	Experimentering <-> Fixering
Kompetens	Uppgiftsorientering <-> Arbetsparalysering
Identitet (relevanta emotioner)

 

Exempel på försvarsmekanismer är:

SENSITIVITET: dessa personer drivs av en rädsla att misslyckas. De är vaksamma för faror. De är uppgiftsaggressiva men socialt vänliga. De handlar snabbt, ibland alltför snabbt. De har ett entrepreneurskap i sig. Risken är att de driver organisationen hårt och att de är lite överdramatiska. Ofta är de dåliga administratörer. De undviker omedvetet ett behagligt och stabilt liv. Man kan säga att de behöver problem för att må bra.

DEPRESSION (inte att förväxla med det vi i dagligt tal kallar depression). Här finns det en inre konflikt kring ansvar eller beroende. Man arbetar mycket hårt för att bevisa sin kompetens för sig själv och andra, för att få ”kärlek”. Dessa personer har ofta en snabb karriär i början och blir omtyckta av dem som ser deras ambition. Det finns en risk att de ej klarar sig ensamma i toppen där de inte har någon som ger dem erkännande och uppmuntran. Det kan också finnas en omedveten önskan att misslyckas.

HERODUPLIKATION Dessa personer är presterare och kreativa inför en uppgift men kan sakna djupare social kompetens och sensitivitet. De har svårt att ta personlig kritik. Svårt att se sig själva på gott och ont. De har svårt att fungera i en socialt komplex organisation.

REPRESSION här finns en inre konflikt mellan initiativ och passivitet. Repressiva personer är ej så intresserade av kalla fakta utan mer av vad som finns bakom fakta och vilka fakta som bekräftar deras känslor och föreställningar. Lagom repression innebär att man är initiativrik, kreativ och har drive i tanke och handling. Alltför mycket betyder att man bortser från fakta och skapar sin egen fantasivärld. (psykopativarning).